Ja kära ni... kan kommentera eller kanske t.om. tillägna dessa minuter av min tid, lust och energi till
Markus Larsson som varit på Bryan Adams konsert i Stockholm.
Tydligen så var konserten/spelningen lika kass som att höra dina grannar käbbla om något fjutt som inte är väsentligt.
Det kan jag tro, varför inte? Smaken är väl som baken? Nej ush... nu ska jag inte bli klishéig.
Jo... jag tycker det är fascinerande att gå på något och förvänta sig guldregn. Det är ganska svårt att tippa och går man på en Bryan Adams konsert så vet man vad man får. Man får helt enkelt Bryan Adams och det inkluderar faktiskt att: "... göra mjuk och öm honung..." .
Som svar på fråga, ja kära Larsson det är faktiskt så att han sjunger så och det är bara han som kan göra det, konstigt nog.... konstigt nog att det kan låta bra och inte bli helt stört.
Har man inte fattat vitsen med att Adams
är en romantiker som får oss alla att smälta som margarin och dreggla som hundar, då har man nog valt fel konsert att gå på.
Om man tänker efter... eller bara lyssnar på orden i alla hans låtar... visst fan låter det lite smörigt? Det
ÄR smörigt och det är så det
ska vara. På något sätt har Bryan Adams skapat sig sin egen etikett, varumärke...;
BUTTERflies for everyone.
Min poäng är att man vet vad man får när det gäller Adams och man kan inte förvänta sig annat. Det är som att förvänta sig att
Metallica ska spela power eller
Dimmu Borgir som ska spela vanlig hederlig rock -
duuuh. "What you see is what you get-"
Så... Markus, jag tror att antingen var du jävligt full eller så kanske du tog helt fel på konserterna - mixed them up, sånt som händer konstant i det verkliga livet.
Det går ju inte att såga Bryan Adams... han är ju gjord av smör...
Så, Larsson,
"...Can't you see you drive me outta my mind..."
Jag skulle lätt skrika "1985" och "play run to you" ... ahhh jag skulle bara förvänta mig det jag skulle få, det jag visste. För man brukar vara rätt så förberedd på de konserter man ska på.
Jag gick på en Metallica konsert... jag förväntade mig det jag visste att jag skulle få. Bra låtar fram till Garage (skapligt iaf... höjpunkten var fram till black) och sen så visste jag att jag skulle få en massa skit till musik för att:
1.- Rob Trudillo (helt fucked up stuk) gick med i bandet och
2.- The shit som kallas
för St. Anger - är sucky enligt mig. Så... jag förväntade mig detta och gissa vad jag fick... voilá I got what I expected.
Av fem pluppar så får du en halv utav mig... ser inte intellekten i att såga något uppenbart.
Svart eller vitt, vitt eller svart, bu eller bä, gran eller tall... menar bara... gillar man inte nåt speciellt så måste man ändå se helheten och inte gå efter vad ens smak är... fan då skulle jag såga allt och alla som inte är rock eller metal. Jiss, it doesn´t work.